The walk of shame

Jag älskar den.

Den härliga känslan av att komma hem klockan två på eftermiddagen, när man åkte till en fest klockan 8 kvällen innan. När man har på sig samma kläder, fortfarande har lite svårt att gå rakt, och inte vill stå för nära någon för att man vet att man sprider en lätt doft av cigg och gammal öl.

Så kommer man hem. Så sitter hela familjen i trädgården och dricker saft. Och där går man, trött, äcklig, stinkande och i gårdagens kläder. Ser hur föräldrarna höjer ett ögonbryn och ler konspiratoriskt mot en, medan barnen, som tur är, är för små för att fatta varför jag kommer hem som jag gör.

Bra gjort Ingeborg.

Och nej, jag har inte festat ända till två. Jag festade till fem inatt, och sen sov jag i en kompis studio i Paris. Så var inte oroliga...

Nu ska jag duscha.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0