Oj en sån dag!
Idag och imorgon har vi studiebesök med skolan. Vi hälsar på termin 5-arna som är ute på praktik nu. Sammanlagt fyra arbetsplatser får vi se, och höra om fyra till.
Idag var vi på ett familjecenter och ett vuxencenter för missbrukare. Dessutom fick vi höra om en maria ungdomsanläggning och ett biståndskontor. Oj så intressant det var!
Jättekul att se vad man verkligen kan göra sen efter att man är klar med utbildningen, och få lite konkreta tips och metoder som man faktiskt använder i jobbet.
Socionomlinjen är ju numera väldigt akademisk, vilket är bra för det höjer statusen på socionomyrket, men negativt eftersom att man enbart kan en massa teorier när man kommer ut i arbetslivet, men inte vet hur man använder dem. Men idag fick vi veta lite av hur det verkligen funkar i alla fall.
Så trevligt att prata med elever också, som en gång varit där vi var. Man kunde ställa frågor som är svåra att ställa till andra, eftersom de har ett annat perspektiv. Om hotfullhet till exempel.
Det var ju en artikel i DN imorse, som gjorde mig lite orolig. Den handlade om våld på jobbet, och alla de yrken där det var "vanligt" förekommande var nästan socionomyrken. Då gäller det att fokusera på allt det goda. Som tur är hade ingen av dem någonsin kännt sig hotade (men de har bara praktiserat i 2 månader), och ingen på deras arbetsplatser hade heller pratat om det, så det är nog inte ett så stort problem som media får det att låta som.
Idag var vi på ett familjecenter och ett vuxencenter för missbrukare. Dessutom fick vi höra om en maria ungdomsanläggning och ett biståndskontor. Oj så intressant det var!
Jättekul att se vad man verkligen kan göra sen efter att man är klar med utbildningen, och få lite konkreta tips och metoder som man faktiskt använder i jobbet.
Socionomlinjen är ju numera väldigt akademisk, vilket är bra för det höjer statusen på socionomyrket, men negativt eftersom att man enbart kan en massa teorier när man kommer ut i arbetslivet, men inte vet hur man använder dem. Men idag fick vi veta lite av hur det verkligen funkar i alla fall.
Så trevligt att prata med elever också, som en gång varit där vi var. Man kunde ställa frågor som är svåra att ställa till andra, eftersom de har ett annat perspektiv. Om hotfullhet till exempel.
Det var ju en artikel i DN imorse, som gjorde mig lite orolig. Den handlade om våld på jobbet, och alla de yrken där det var "vanligt" förekommande var nästan socionomyrken. Då gäller det att fokusera på allt det goda. Som tur är hade ingen av dem någonsin kännt sig hotade (men de har bara praktiserat i 2 månader), och ingen på deras arbetsplatser hade heller pratat om det, så det är nog inte ett så stort problem som media får det att låta som.
Kommentarer
Trackback
