En vecka kvar
Tidigt tisdag morgon åker jag. Mot min vilja. Men jag kommer tillbaks. Jag vet inte när eller hur, men tillbaks ska jag.
Har börjat förbereda inför hemresan nu. Lämnat massa saker till min mamma som är på bilsemester i Frankrike nu, så jag ska kunna få med allt hem.
Idag tillbringade jag nästan 3 timmar med att städa bilen, så den ska vara fin när jag åker.
Sista minuten shopping blev också av i helgen.
Snart kommer jag börja blogg igen. På någotvis längtar jag. Jag gillar att skriva. Känna hur mina tankar och reflektioner tydliggörs och analyseras när de hamnar svart på vitt. Och så saknar jag alla gulliga och roliga kommentarer förstås. Och att visa alla roliga bilder jag tagit!
För övrigt var jag och mamma på monets trädgårdar i fredags. Det var otroligt vackert. Jag har många bra bilder ni kan få se senare, men nu får ni en jag googlat fram så länge.
Har börjat förbereda inför hemresan nu. Lämnat massa saker till min mamma som är på bilsemester i Frankrike nu, så jag ska kunna få med allt hem.
Idag tillbringade jag nästan 3 timmar med att städa bilen, så den ska vara fin när jag åker.
Sista minuten shopping blev också av i helgen.
Snart kommer jag börja blogg igen. På någotvis längtar jag. Jag gillar att skriva. Känna hur mina tankar och reflektioner tydliggörs och analyseras när de hamnar svart på vitt. Och så saknar jag alla gulliga och roliga kommentarer förstås. Och att visa alla roliga bilder jag tagit!
För övrigt var jag och mamma på monets trädgårdar i fredags. Det var otroligt vackert. Jag har många bra bilder ni kan få se senare, men nu får ni en jag googlat fram så länge.
Dead woman walking
Om två veckor kommer jag att ha ätit min första frukost i sverige. Om 13 dagar åker jag hem, och ni anar inte hur mycket jag vill stanna. Det här halvåret har kännts som en vecka ungefär, ingen tid i mitt liv har någonsin gått så fort.
Men jag måste erkänna att det ska bli skönt att slippa själva au-pair grejjen faktiskt. Men hem det vill jag inte. Paris, ca me manquerai. Eller så kanske man säger ca va me manquer. Jag vet inte riktigt. Är det nån som vet hur man får till den där lilla fjongen under c:t? letade på tangentbordet, men jag hittade inget...
Har suttit och försökt tänka ut saker jag saknar med sverige och mitt liv därhemma, men inte kommit på så mycket.
Satt nyss och tittade igenom massa gamla bilder från mina tonår (som tar slut om 8 dagar, grattis i förskott mig) och hittade en bild på en torsk i pepparkaka som jag och en vän gjorde en gång.
Men jag måste erkänna att det ska bli skönt att slippa själva au-pair grejjen faktiskt. Men hem det vill jag inte. Paris, ca me manquerai. Eller så kanske man säger ca va me manquer. Jag vet inte riktigt. Är det nån som vet hur man får till den där lilla fjongen under c:t? letade på tangentbordet, men jag hittade inget...
Har suttit och försökt tänka ut saker jag saknar med sverige och mitt liv därhemma, men inte kommit på så mycket.
- Mina vänner, min pojkvän och familjt.
- Alla skor som inte fick plats i resväskan
- Billig vegetarisk snabbmat
Satt nyss och tittade igenom massa gamla bilder från mina tonår (som tar slut om 8 dagar, grattis i förskott mig) och hittade en bild på en torsk i pepparkaka som jag och en vän gjorde en gång.
Vad man än kan tro så är det faktiskt torskyngel som simmar kring sin mamma torsken, eller kanske är det deras pappa. Vi var mycket stolta över denna torsk. Den fick ju till och med skägg och allt!
Världens underbaraste helg
Jag har verkligen haft världens underbaraste helg, en såndär som jag kommer minnas resten av livet som en riktigt underbar helg.
Fredag: Fest såklart. Förkrök i Champs de Mars, Showcase och sedan T. Blev full som ett ägg, men hade sjukt roligt.
Lördag: Förmiddag: bakis, Eftermiddag: Midsommarfirande, Kväll: Fete de la musique. Japp. Morgonen spenderades bakis. Hela Pias familj bor hos oss nu, tre familjer med sammanlagt 7 barn. Två av familjerna är faktiskt fortfarande kvar. Solen sken på oss när vi band kransar, dansade kring stången och åt en svensk midsommarbuffe. Stephane, pappan i min familj (han är fransk), tog det här med snaps på allvar. Han tog minst tio stycken. Han däckade innan midnatt, och tillbringade söndagmorgonen med huvudet i toalettskålen stackarn. Jag och Jenny drog däremot in till Paris vid 8-tiden, eftersom det i lördags var Fete de la Musique. Det var musiker på varenda gathörn. Överallt. Vi hittade ett coolt "rave", schysst DJ, vid Temple, nära Republique, där folk dansade på gatan, inklusive ungar och allting. Så jävla coolt!! Åkte dock hem tidigt eftersom jag var jättetrött, och hade bilen vid stationen och så...
Söndag: Träffade Anna och Jessica och vi gick på en riktig långpromenad genom Paris. Från triumphbågen till Louvren till Hotel de Ville, runt Pompidou, omkring i Marais och till Hallarna. Så mysigt, vädret var jättefint och vi hann göra några pauser i parker och äta glass. En riktigt härlig sommardag helt enkelt!
Måndag: Jag jobbade visserligen idag, men det blev en trevlig dag ändå. Anna var här hela dagen vilket var så härligt. Hon åker ju hem på fredag, så det gäller att njuta av henne så länge man kan. Fast vi vet redan när vi kan ses nästa gång, båda befinner sig nämligen i Skåne under Kiviks marknad, så vi ska ses där. Skönt att veta, mindre sorgligt att säga hejdå då. Vi har i alla fall legat i solen hela dagen, snackat skit, läst franska skvallertidningar och käkat en supergod sallad till lunch.
Jag har så mycket bilder jag vill visa för er, ni kära trogna brutalchokladare, men jag hinner verkligen inte sätta mig ner och göra i ordning dem. Förhoppningsvis kommer jag få tid när jag kommer till sverige igen (om två veckor, snyft) så då kommer det bli en riktig bildexplotion!
Fredag: Fest såklart. Förkrök i Champs de Mars, Showcase och sedan T. Blev full som ett ägg, men hade sjukt roligt.
Lördag: Förmiddag: bakis, Eftermiddag: Midsommarfirande, Kväll: Fete de la musique. Japp. Morgonen spenderades bakis. Hela Pias familj bor hos oss nu, tre familjer med sammanlagt 7 barn. Två av familjerna är faktiskt fortfarande kvar. Solen sken på oss när vi band kransar, dansade kring stången och åt en svensk midsommarbuffe. Stephane, pappan i min familj (han är fransk), tog det här med snaps på allvar. Han tog minst tio stycken. Han däckade innan midnatt, och tillbringade söndagmorgonen med huvudet i toalettskålen stackarn. Jag och Jenny drog däremot in till Paris vid 8-tiden, eftersom det i lördags var Fete de la Musique. Det var musiker på varenda gathörn. Överallt. Vi hittade ett coolt "rave", schysst DJ, vid Temple, nära Republique, där folk dansade på gatan, inklusive ungar och allting. Så jävla coolt!! Åkte dock hem tidigt eftersom jag var jättetrött, och hade bilen vid stationen och så...
Söndag: Träffade Anna och Jessica och vi gick på en riktig långpromenad genom Paris. Från triumphbågen till Louvren till Hotel de Ville, runt Pompidou, omkring i Marais och till Hallarna. Så mysigt, vädret var jättefint och vi hann göra några pauser i parker och äta glass. En riktigt härlig sommardag helt enkelt!
Måndag: Jag jobbade visserligen idag, men det blev en trevlig dag ändå. Anna var här hela dagen vilket var så härligt. Hon åker ju hem på fredag, så det gäller att njuta av henne så länge man kan. Fast vi vet redan när vi kan ses nästa gång, båda befinner sig nämligen i Skåne under Kiviks marknad, så vi ska ses där. Skönt att veta, mindre sorgligt att säga hejdå då. Vi har i alla fall legat i solen hela dagen, snackat skit, läst franska skvallertidningar och käkat en supergod sallad till lunch.
Jag har så mycket bilder jag vill visa för er, ni kära trogna brutalchokladare, men jag hinner verkligen inte sätta mig ner och göra i ordning dem. Förhoppningsvis kommer jag få tid när jag kommer till sverige igen (om två veckor, snyft) så då kommer det bli en riktig bildexplotion!
Hej bloggen
Wow, vad jag hade svårt att hitta på en rubrik.
Idag när jag kom ner för att fixa frukost är hela köket täckt av disk. Diskmaskinen är ren, så jag plockar ut den, men båda stekpannorna, två kastruller och en plåt, helt nedkladdade pryder spisen och köksbänken.
Som alla normala människor ignorerar jag detta, och hoppas att dem som har ställt till med det (Pia och Stéphane) också ska lösa det.
Nyss kom jag hem efter att ha lämnat barnen och handlat mat. Disken stod kvar. Jag måste laga mat. Så nu har jag städat hela köket efter föräldrarna.
Don't get me wrong, jag hatar att städa, men jag har inget emot att göra det efter barnen, de kan inte göra det själva. Men jag vill för fan inte gå och städa efter vuxna människor eftersom de kan städa efter sig själva. Speciellt när jag inte ens fick äta utav vad det nu var som kladdat ner hela köket...
För övrigt kan jag berätta att jag kommit på det ultimata sättet att roa en sexåring. På med badbrillor, och så gör du roliga ljud och miner. Funkar asbra!
Idag när jag kom ner för att fixa frukost är hela köket täckt av disk. Diskmaskinen är ren, så jag plockar ut den, men båda stekpannorna, två kastruller och en plåt, helt nedkladdade pryder spisen och köksbänken.
Som alla normala människor ignorerar jag detta, och hoppas att dem som har ställt till med det (Pia och Stéphane) också ska lösa det.
Nyss kom jag hem efter att ha lämnat barnen och handlat mat. Disken stod kvar. Jag måste laga mat. Så nu har jag städat hela köket efter föräldrarna.
Don't get me wrong, jag hatar att städa, men jag har inget emot att göra det efter barnen, de kan inte göra det själva. Men jag vill för fan inte gå och städa efter vuxna människor eftersom de kan städa efter sig själva. Speciellt när jag inte ens fick äta utav vad det nu var som kladdat ner hela köket...
För övrigt kan jag berätta att jag kommit på det ultimata sättet att roa en sexåring. På med badbrillor, och så gör du roliga ljud och miner. Funkar asbra!
En mysig dag i Paris
Så blev det.
Idag var jag inne i Paris och träffade Jenny och Sofia. Vi shoppade lite, och käkade middag på en juste engelsk pub, där jag käkade den första vegetariska hamburgaren sen jag kom hit (finns för tusan ingen riktigt bra snabbmat för vegetarianer här), så det var en stor hit!
Köpte faktiskt även en klänning, ett linne och ett par skor.
Så det var min dag det. Hoppas ni också haft en bra dag. Mina sista dagar här kommer vara präglade av jobb, eftersom den äldsta redan slutat skolan och jag måste vara hemma med honom om dagarna numera.
Så det kanske var sista vardagen innan jag åker hem jag kan åka in till Paris. Men jag har i alla fall tre helger kvar.
Om exakt tre veckor kommer jag göra mig i ordning för att gå och lägga mig i sverige för första gången på över ett halvår.
tusan... Jag vi aldrig åka hem!
Idag var jag inne i Paris och träffade Jenny och Sofia. Vi shoppade lite, och käkade middag på en juste engelsk pub, där jag käkade den första vegetariska hamburgaren sen jag kom hit (finns för tusan ingen riktigt bra snabbmat för vegetarianer här), så det var en stor hit!
Köpte faktiskt även en klänning, ett linne och ett par skor.
Så det var min dag det. Hoppas ni också haft en bra dag. Mina sista dagar här kommer vara präglade av jobb, eftersom den äldsta redan slutat skolan och jag måste vara hemma med honom om dagarna numera.
Så det kanske var sista vardagen innan jag åker hem jag kan åka in till Paris. Men jag har i alla fall tre helger kvar.
Om exakt tre veckor kommer jag göra mig i ordning för att gå och lägga mig i sverige för första gången på över ett halvår.
tusan... Jag vi aldrig åka hem!
En trevlig helg präglad av strejk.
Som ni säkert inte vet så är det en del av kommunaltrafiken i Frankrike som strejkar nu. Det är den delen jag bor på tyvärr. Fjärde strejken sen jag kom hit... Den har hållt på i över två veckor.
Jaja. Hursomhelst var helgen bra. I fredags var jag på en fest i danskkollektivet i södra paris, eftersom dem nu ska åka hem. Jag var bara en och en halv timme sen, eftersom det inte gick några tåg. Sedan drog vi som vanligt till Truskel (förra onsdagen var PETE DOHERTY där, så jag hänger på samma ställe som honom). Det var inte så mycket som hände där, träffade en 33 årig tönt som tyckte att vi var bästa kompisar eftersom han sett mig på tåget in till Paris.
Lördagen började med pommes frittes halv sex på morgonen, innan jag åkte hem. Kom hem vid sju, stupade i säng, vaknade allt skrik då Theo fyller tio nästa vecka och hade sitt kalas på lördagen. Sedan åkte jag till min kompis Sofie, som en gång i tiden var påtänkt till att ta över efter mig nästa år, men så blev det inte. Hon bor på precis andra sidan stan, jag bor nordväst om paris och hon bor sydöst.
Hursomhelst var hon barnvakt, men bara för en ett-åring så han sov hela kvällen medan vi åt kinamat, jordgubbar, chips och drack ice tea. Och så snackade vi massvis med skit, och såg på sex and the city också.
Jag åkte från henne klockan halv ett idag, var vid stationen i Paris där mitt tåg går ifrån klockan ett. Då gick nästa tåg halv fyra (Jävla skitstrek) så jag åkte ner till saint michel och promenerade omkring där en stund, drack en kaffe och promenerade till hallarna. Sedan kunde jag äntligen ta mig till mitt tåg och nu är jag hemma!
Måste även påpeka att jag lånade en våg hemma hos sofie. Första gången jag vägde mig sedan jag kom hit. Jag har gått upp över fem kilo. Måste ta tag i det när jag kommer hem till Sverige igen. Det känns ju inte bra liksom...
Jaja. Hursomhelst var helgen bra. I fredags var jag på en fest i danskkollektivet i södra paris, eftersom dem nu ska åka hem. Jag var bara en och en halv timme sen, eftersom det inte gick några tåg. Sedan drog vi som vanligt till Truskel (förra onsdagen var PETE DOHERTY där, så jag hänger på samma ställe som honom). Det var inte så mycket som hände där, träffade en 33 årig tönt som tyckte att vi var bästa kompisar eftersom han sett mig på tåget in till Paris.
Lördagen började med pommes frittes halv sex på morgonen, innan jag åkte hem. Kom hem vid sju, stupade i säng, vaknade allt skrik då Theo fyller tio nästa vecka och hade sitt kalas på lördagen. Sedan åkte jag till min kompis Sofie, som en gång i tiden var påtänkt till att ta över efter mig nästa år, men så blev det inte. Hon bor på precis andra sidan stan, jag bor nordväst om paris och hon bor sydöst.
Hursomhelst var hon barnvakt, men bara för en ett-åring så han sov hela kvällen medan vi åt kinamat, jordgubbar, chips och drack ice tea. Och så snackade vi massvis med skit, och såg på sex and the city också.
Jag åkte från henne klockan halv ett idag, var vid stationen i Paris där mitt tåg går ifrån klockan ett. Då gick nästa tåg halv fyra (Jävla skitstrek) så jag åkte ner till saint michel och promenerade omkring där en stund, drack en kaffe och promenerade till hallarna. Sedan kunde jag äntligen ta mig till mitt tåg och nu är jag hemma!
Måste även påpeka att jag lånade en våg hemma hos sofie. Första gången jag vägde mig sedan jag kom hit. Jag har gått upp över fem kilo. Måste ta tag i det när jag kommer hem till Sverige igen. Det känns ju inte bra liksom...
Sex stygn och köttbullar
Sex stygn fick Ella sy strax under knät. Nu har vi två sjuklingar här hemma. Kitty med sina stygn under magen, och Ella med sina stygn under knät.
Idag ska jag och Jenny bjuda vår fransklärare och hansfru på svensk lunch som tack för allt de gjort för oss. Jenny är på väg hit från Ikea nu, där hon köpt brunsås och lingonsylt och en prinsesstårta till efterrätt.
Idag ska jag och Jenny bjuda vår fransklärare och hansfru på svensk lunch som tack för allt de gjort för oss. Jenny är på väg hit från Ikea nu, där hon köpt brunsås och lingonsylt och en prinsesstårta till efterrätt.
Dessutom har jag både svenskt godis, knäckebröd och västerbottenost här hemma.
Svenskare än såhär blir det nog inte!
Svenskare än såhär blir det nog inte!
Händelserik kväll
Eftersom att jag hade en så jobbig vecka förra veckan, och det kommer fortsätta två veckor till då föräldrarna jobbar asmycket, kom Pia hem extra tidigt ikväll så jag skulle få ledigt.
Så blev inte fallet.
Pia kom hem. Jag och barnen badade lite i poolen som är uppställd på tomten, och fikade med Pia, det hela var mycket mysigt. Sedan gick jag upp till mig då jag var ledig.
10 minuter senare hör jag Ella skrika. Detta är inte något ovanligt. Vad som är ovanligt är att föräldrarna, istället för att säga såja, det var inte så farligt, sprang omkring och skrek de också. Jag blev nyfiken och gick ner. Ella satt på köksbordet med benet i vädret, stephane höll en tjock trasa kring hennes knä, och Pia snackade om närmaste akutmottagning.
Så efter en halvtimmes ledighet fick jag hoppa på igen och fixa middag till Theo och underhålla honom när föräldrarna åkte till akuten. Halv tio kom Stephane hem, hämtade mig, så vi tog varsin bil till sjukhuset, jag bytte ut stephane mot Pia, och körde hem henne.
Pia och Ella har fortfarande inte fått komma in, men det lär bli ett antal stygn.
Jag och Theo hade det däremot väldigt trevligt här hemma. Han fick önska middag (korv och pommes frittes) och vi spelade både kort, ett spejsat "fem i rad" där spelplanen rörde sig och yatzy. Vi hade det mycket trevligt.
Men ändå. Stackars Ella. Ramlade och slog upp hela knät!
Så blev inte fallet.
Pia kom hem. Jag och barnen badade lite i poolen som är uppställd på tomten, och fikade med Pia, det hela var mycket mysigt. Sedan gick jag upp till mig då jag var ledig.
10 minuter senare hör jag Ella skrika. Detta är inte något ovanligt. Vad som är ovanligt är att föräldrarna, istället för att säga såja, det var inte så farligt, sprang omkring och skrek de också. Jag blev nyfiken och gick ner. Ella satt på köksbordet med benet i vädret, stephane höll en tjock trasa kring hennes knä, och Pia snackade om närmaste akutmottagning.
Så efter en halvtimmes ledighet fick jag hoppa på igen och fixa middag till Theo och underhålla honom när föräldrarna åkte till akuten. Halv tio kom Stephane hem, hämtade mig, så vi tog varsin bil till sjukhuset, jag bytte ut stephane mot Pia, och körde hem henne.
Pia och Ella har fortfarande inte fått komma in, men det lär bli ett antal stygn.
Jag och Theo hade det däremot väldigt trevligt här hemma. Han fick önska middag (korv och pommes frittes) och vi spelade både kort, ett spejsat "fem i rad" där spelplanen rörde sig och yatzy. Vi hade det mycket trevligt.
Men ändå. Stackars Ella. Ramlade och slog upp hela knät!
Igår var en underbar dag
Verkligen helt underbar!
Min syster och hennes mamma är i Paris över helgen, och jag fick en hel lördag med dem.
Men inte bara det.
Dagen började klockan tio på morgonen när jag gick till stationen för att ta tåget in. På stationen fanns bara jag och en kvinna. När tåget var 15 minuter sent började vi snacka med varandra, om ifall det var inställt eller inte. Till sist gick vi och frågade i informationen, och det visade sig att det var strejk (fjärde eller femte gången sen jag kom hit) så bara några tåg gick. Då erbjöd kvinnan sig att ta med mig i bilen, så jag också kunde komma in till Paris. Så vipps fick jag åka bil in till Paris.
Men inte nog med det. Det är en bilresa på 45 minuter (det var mycket trafik inne i själva paris). Männskan pratade bara franska. Jag lyckades hålla uppe en konversation på franska i 45 minuter. 45 minuter!! Jag känner att det är en milstolpe. Jag är så sjukt stolt över mig själv. 45 minuter är jäkligt länge, man hinner gå igenom många ämnen. Inget jättesvårt men för fan. Det innebär ju att jag kan PRATA franska, och inte bara stamma fram små fraser!!
Sedan träffade jag i alla fall min syster och hennes mor vid lafayette, och vi shoppade lite där i krokarna. Sedan så åkte vi till Hallarna och shoppade lite där. Sedan åkte vi ut till Disneyland, och shoppade lite där. Vi var inte inne på själva disneyland dock, utan utanför där det finns massa affärer och restauranger.
Och jag blev bjuden på middagen, på en restaurang som hette mickeys café eller så, vilket var perfekt för oss eftersom det sprang omkring massa disneyfigurer där inne. Jag var som ett barn i en godisaffär, I tell you.
Så igår hälsade jag på: Pinochios skapare, den elaka i pocahontas, Tiger, Pluto (som jag också drog i svansen), musse, mimmi, Långben och kanske nån mer som jag har glömt.
Hem kom jag också helt lugnt, lyckades träffa ett av de få tåg som gick helt perfekt, och var nog hemma vid halv ett i alla fall!
Min syster och hennes mamma är i Paris över helgen, och jag fick en hel lördag med dem.
Men inte bara det.
Dagen började klockan tio på morgonen när jag gick till stationen för att ta tåget in. På stationen fanns bara jag och en kvinna. När tåget var 15 minuter sent började vi snacka med varandra, om ifall det var inställt eller inte. Till sist gick vi och frågade i informationen, och det visade sig att det var strejk (fjärde eller femte gången sen jag kom hit) så bara några tåg gick. Då erbjöd kvinnan sig att ta med mig i bilen, så jag också kunde komma in till Paris. Så vipps fick jag åka bil in till Paris.
Men inte nog med det. Det är en bilresa på 45 minuter (det var mycket trafik inne i själva paris). Männskan pratade bara franska. Jag lyckades hålla uppe en konversation på franska i 45 minuter. 45 minuter!! Jag känner att det är en milstolpe. Jag är så sjukt stolt över mig själv. 45 minuter är jäkligt länge, man hinner gå igenom många ämnen. Inget jättesvårt men för fan. Det innebär ju att jag kan PRATA franska, och inte bara stamma fram små fraser!!
Sedan träffade jag i alla fall min syster och hennes mor vid lafayette, och vi shoppade lite där i krokarna. Sedan så åkte vi till Hallarna och shoppade lite där. Sedan åkte vi ut till Disneyland, och shoppade lite där. Vi var inte inne på själva disneyland dock, utan utanför där det finns massa affärer och restauranger.
Och jag blev bjuden på middagen, på en restaurang som hette mickeys café eller så, vilket var perfekt för oss eftersom det sprang omkring massa disneyfigurer där inne. Jag var som ett barn i en godisaffär, I tell you.
Så igår hälsade jag på: Pinochios skapare, den elaka i pocahontas, Tiger, Pluto (som jag också drog i svansen), musse, mimmi, Långben och kanske nån mer som jag har glömt.
Hem kom jag också helt lugnt, lyckades träffa ett av de få tåg som gick helt perfekt, och var nog hemma vid halv ett i alla fall!
Kommer ni snart?
Så var ännu en onsdag förbi. Värre än någonsin.
Självklart var det alla vanliga saker att göra. Vilket är jobbigt. Dessutom var katten hos veterinären, och jag var tvungen att plocka upp henne där på eftermiddagen. Så i was set for stress this afternoon.
Igårkväll, när Stephane gav mig vägbeskrivningen till veterinären, nämnde han i förbigående att han kanske skulle jobba sent idag, inte vara hemma förrän åtta, så jag kanske blev tvungen att laga middag.
Sånt är livet tänkte jag då.
Idag, när middagsdags började närma sig så ringde jag Pia och frågade om hon var på väg hem eller om jag skulle fixa mat. Fick till svar att det skulle vara snällt om jag gjorde det, men orkade jag inte kunde Stephane göra det när han kom hem, men då skulle det bli en sen middag.
Så jag gjorde middag.
Och jag tittade på minst 15 avsnitt av svampbob fyrkant på franska. Sen insåg jag att klockan var halv nio, de två yngsta ska sova nio. Så jag började natta Ella. Tänkte att föräldrarna borde kliva över tröskeln när som helst och ta över. Det tog mig en timma att få henne att somna, och Theo i säng.
Klockan kvart i tio ringde jag Pia igen, och nu hade jag gett upp att fråga när hon skulle komma, jag ville bara veta hur länge Alex får vara uppe som längst.
Prick klockan tio klev föräldrarna inanför dörren.
Don't get me wrong, det kan vara mysigt att vara barnvakt ibland, jag är det så sällan, så jag skulle aldrig säga att jag inte kunde. Men man kan väl ringa och säga att man kommer hem sent och att jag ska natta barnen i alla fall. Eller!?!
Självklart var det alla vanliga saker att göra. Vilket är jobbigt. Dessutom var katten hos veterinären, och jag var tvungen att plocka upp henne där på eftermiddagen. Så i was set for stress this afternoon.
Igårkväll, när Stephane gav mig vägbeskrivningen till veterinären, nämnde han i förbigående att han kanske skulle jobba sent idag, inte vara hemma förrän åtta, så jag kanske blev tvungen att laga middag.
Sånt är livet tänkte jag då.
Idag, när middagsdags började närma sig så ringde jag Pia och frågade om hon var på väg hem eller om jag skulle fixa mat. Fick till svar att det skulle vara snällt om jag gjorde det, men orkade jag inte kunde Stephane göra det när han kom hem, men då skulle det bli en sen middag.
Så jag gjorde middag.
Och jag tittade på minst 15 avsnitt av svampbob fyrkant på franska. Sen insåg jag att klockan var halv nio, de två yngsta ska sova nio. Så jag började natta Ella. Tänkte att föräldrarna borde kliva över tröskeln när som helst och ta över. Det tog mig en timma att få henne att somna, och Theo i säng.
Klockan kvart i tio ringde jag Pia igen, och nu hade jag gett upp att fråga när hon skulle komma, jag ville bara veta hur länge Alex får vara uppe som längst.
Prick klockan tio klev föräldrarna inanför dörren.
Don't get me wrong, det kan vara mysigt att vara barnvakt ibland, jag är det så sällan, så jag skulle aldrig säga att jag inte kunde. Men man kan väl ringa och säga att man kommer hem sent och att jag ska natta barnen i alla fall. Eller!?!
