En ynka liten timme
Tänk att en liten timme kan kännas så långt. Sommarschemat på jobbet gör att jag slutar 23.00 istället för 22.00 som jag är van vid. Och den här sista timmen käns väldigt lång. Vet inte vad jag ska fylla den med. Plus att jag inte vet hur jag ska komma hem riktigt. Fast idag löser det sig, pappa hämtar.
Nästa vecka är det jobbigare. Då är jag ensam hemma. Får cykla fem km till och från busstationen varje gång. Det låter jobbigt. Men jag får ju bättre kondis så alltid är det något positivt. En vecka kanske räcker för att få den där beach 07 kroppen jag inte jobbat ett dugg för att få innan. Man vet aldrig.
Men jag vet att det inte bor dinosaurier i skogen i alla fall. Vildsvin kanske, vilket är värre. Usch, jag är så rädd för vildsvin. Dom är så läskiga. Grymtar och är tjocka, springer in i saker. Jag tänker på dem som extremt dumma, våldsamma legoknektar. Starka, stora, och dumma. Vet inte om det stämmer, men rädd är jag i alla fall.
Nästa vecka är det jobbigare. Då är jag ensam hemma. Får cykla fem km till och från busstationen varje gång. Det låter jobbigt. Men jag får ju bättre kondis så alltid är det något positivt. En vecka kanske räcker för att få den där beach 07 kroppen jag inte jobbat ett dugg för att få innan. Man vet aldrig.
Men jag vet att det inte bor dinosaurier i skogen i alla fall. Vildsvin kanske, vilket är värre. Usch, jag är så rädd för vildsvin. Dom är så läskiga. Grymtar och är tjocka, springer in i saker. Jag tänker på dem som extremt dumma, våldsamma legoknektar. Starka, stora, och dumma. Vet inte om det stämmer, men rädd är jag i alla fall.
Kommentarer
Trackback
