Orakade armhålor

Jag vet att jag bloggat om det förut, men det är minsann ett aktuellt ämne.

Första dagen i campet, med mina nyförvärvade grannar, kommer det en tjej och hälsar på. Hon har inte rakat sina armhålor. Så fort hon försvunnit börjar grannarna viska om hur långt och äckligt och onaturligt det var. Jag och Amy satt tysta, överraskade av att dessa kvinnor, men förhoppningsvis lite respekt inför det kvinnliga könet, kunde prata så illa om något så naturligt. De skulle ju också ha det, de anstränger sig för att inte ha det.

Efter en stund kommer hon tillbaks. Gör en rörelse där armhålan blottas. Inne i mitt huvud applåderar jag denna självsäkra varelse. Men alla mina grannar sitter med äcklade miner. När Amy efteråt frågar vad som är fel med håriga armhålor får hon en ytterst äcklad grimas och ett "vadå, har du det eller?" till svar.

Det var droppen. Det ska inte kunna vara så kränkande att som tjej använda det som naturen utrustat en med. Ingen rakhyvel kommer nära mina armhålor.

Som tur var gick vi till vaginamonologerna efteråt, och jag insåg att hoppet är inte ute. Vi är många som kämpar.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0