Guttaperka

Idag var jag hos tandläkaren för tredje gången på en vecka. Skitkul tänker ni, men då tänker ni fel.

På min rutinkoll förra vecka upptäckte vi nämligen att mina tänder var i toppskick, inga hål, fint borstade, hejsan hoppsan så bra jag är. Problemet var bara att vi även upptävkte en tand som varit död sen jag var 14. I fem långa år hade den suttit där och varit död, vilket förklarar varför jag har haft ont i den trots att den varit hel och ren. Så jag fick göra en rotfyllning, eller jag är mitt i en. Det tar typ 58 tandläkarbesök att göra det nämligen. Eller fyra i alla fall, om man har tur.

Det gör i alla fall inte ont. I tanden. Eftersom den är död. Överallt runtom tanden gör det däremot förjävligt ont, eftersom man sätter nån jävla klämma på tanden var uppgift är att underläta för tandläkaren, mosa ens tandkött till oigenkännlighet och få en att tro att tanden ska sprängas. Mycket bra pryl.

Det enda bra med det här, vilket jag fick reda på för två sekunder sen när jag googlade på rotfyllning för att få reda på vad min tand egentligen hade för sig därinne i munnen var att man efter att ta ut allt äckel fyller igen den med något som heter guttaperka. Guttaperka! Det är nästan värt det för att kunna säga att man har guttaperka i tanden.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0