Dagens låt!

Den här låten spelade min fransklärare för mig igår.

Jag tänkte, hmm, kanske nåt för bloggen...?

Sedan spelades den i en långsam version till avslappningen på friskispasset.

Jag tror ödet vill att ni ska höra denna låt, som uppenbarligen är väldigt känd i frankrike.



Hugues Aufray - Santiano

Låten handlar om en sjöman som åker till San Fransisco för att tjäna pengar, och måste lämna sin älskade hemma. Trots att han är ledsen för det, är han stolt över att få jobba på ett så fint skepp, och han lovar att ta med guld och presenter, och gifta sig med henne vid sin återkomst.

Här är texten:

C'est un fameux trois-mâts, fin comme un oiseau,
 Hisse et ho, Santiano
 Dix-huits noeuds, quatre cents tonneaux,
Je suis fier d'y être matelot.

R Tiens bon la barre et tiens bon le vent,
Hisse et ho, Santiano
Si Dieu veut, toujours droit devant,
Nous irons jusqu'à San Francisco.

Je pars pour de longs mois en laissant Margot
 Hisse et ho, Santiano
D'y penser, j'avais le coeur gros
En doublant les feux de Saint Malo.

On prétend que là-bas, l'argent coule à flots
Hisse et ho, Santiano
On trouve l'or au fond des ruisseaux,
J'en rapporterai plusieurs lingots.

Un jour je reviendrai, chargé de cadeaux
Hisse et ho, Santiano
 Au pays, j'irai voir Margot,
À son doigt, je passerai l'anneau.

R' Tiens bon la barre et tiens bon le vent,
Hisse et ho, Santiano
Sur la mer qui fait le gros dos
Nous irons jusqu'à San Francisco

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0